Soundbar: 17 modeller i test

Ska man ha en soundbar som garanterat imponerar på släkt och vänner (och gör dem riktigt avundsjuka), ja då ligger Bang & Olufsens Beosound Stage väldigt bra till. Faktum är att man inte ens behöver använda den för att den ska imponera. Bara framtoningen är läcker så det förslår. Som alltid när det gäller B&O så är det väldesignat i varenda liten detalj, och den här sobra skapelsen med grått tyg och trähölje är lika mycket ett konstverk som en ljudlimpa.

Hur snygg den än är så finns ändå nackdelar med designen också. Den är till exempel så djup att man gör bäst i att väggmontera den under en väggmonterad tv. För att få plats med den på en tv-möbel framför tv:n kan bli svårt. Med det sagt så ser den otroligt läcker ut när vi placerar den under testlabbets 75-tums-Sony.

Låter fantastiskt

Det behövs inte någon subwoofer till Beosound Stage. Den är så pass stor och har redan 11 högtalarelement ombord, så det blir duktigt med bas ändå. Vill man åt de där riktigt Marianergravendjupa frekvenserna så kanske en subwoofer är vettig att överväga, men vi tycker inte riktigt att det passar i sammanhanget.

Utöver den extremt spänstiga basen så får vi även en stereobredd som saknar motstycke. Dessutom är mellanregistret rent fantastiskt detaljerat, och det här är oerhört viktigt när det kommer till soundbars. Många lider nämligen av ett grumligt mellanregister som gör att konversation inte går fram riktigt lika bra som andra ljud. Men det problemet finns inte här.

Det sägs ju att en ljudlimpa aldrig kan ersätta en fullfjädrad hemmabioanläggning. Det står vi fast vid, men man kommer nog aldrig så nära som i fallet med den här produkten. Tyvärr saknas stöd för DTS:X, men däremot finns stöd för Dolby Atmos. Om det är ett problem kan bara du själv avgöra.

Låter mycket

Den som vill ha en soundbar som låter mycket och kraftfullt får också valuta för pengarna. Så till den milda grad att det här kan bli början på slutet för din bostadskarriär. Det går att anordna ett smärre raveparty hemma i vardagsrummet med sådana här volymresurser. Och även om man drar på så låter det aldrig illa.

En knepig detalj är att man har valt att använda sig helt och hållet av en tillhörande app för fjärrstyrningen av Beosound Stage. Förmodligen så vill B&O att man ska komplettera med den dyra fjärrkontrollen Beoremote One. Men du kommer åtminstone undan med volymjusteringen via din vanliga tv-fjärr, då det finns HDMI-ARC här.

Det är svårt att tro att det här är Bang & Olufsens först produkt i det här segmentet, men så är det faktiskt. Det är utan tvekan en hutlöst dyr soundbar, men den levererar också på i princip alla tänkbara områden. Har du råd? Gillar du det du ser? Köp den.

Det låter galet bra om Sony HT-A7000. Det här är en mycket dyr lösning, men samtidigt levererar den ett ljud som i princip ingen annan soundbarbaserad lösning kan matcha. Det låter stort och fylligt på alla håll och kanter. Dynamik, detaljrikedom, separation, surroundeffekter, allt håller högsta klass. Och när man tittar på filmer med mycket intensiva scener och avancerade surroundutmaningar så klarar HT-A7000 skivan nästan lika bra som en fullfjädrad hemmabioanläggning.

Även konversationer låter mycket bra och framträder tydligt, vilket är ovanligt i den här produktkategorin. Och som grädde på moset så låter det även helt fantastiskt när man spelar upp musik i anläggningen.

Hur är nu detta möjligt? Ja, det handlar ju trots allt nästan om just en fullfjädrad hemmabioanläggning. Det här är ingen smidig soundbarlösning med en enhet, utan den kommer med en tillhörande och mycket stor subwoofer, samt två klassiska ”holkar” till bakhögtalare. Du kan med andra ord skriva av den där möjligheten att komma smidigt undan, för här krävs lite montering.

Det blir även svårt att få plats med själva ”limpan” på en bänk framför tv:n, om den inte är ovanligt djup. Lösningen blir att hänga den på väggen, men det förutsätter ju förstås att även tv:n är väggmonterad. Så det finns begränsningar. Notera att bredden ligger på 130 centimeter och vikten på 8,7 kilo.

Mängder av anslutningar och format

Det finns oerhört gott om anslutningsmöjligheter. De båda HDMI-ingångarna är av 2.1-typ (vilket innebär att du kan köra 4K från dina spelkonsoler) och det finns även pass through för 4K/120P samt 8K/60P. Framtidssäkert så det förslår. Trådlöst går det att koppla upp sig med både wifi och bluetooth, och här finns även stöd för Airplay 2 och Chromecast.

Det går inte att säga något annat om HT-A7000 än att det är en extremt bra lösning. Både som paket med satelliter och sub, och som fristående soundbar. Det är så nära du kommer en hemmabioanläggning av klassiskt snitt i den här kategorin. Det är väl i så fall priset som kan ha en avskräckande effekt, för det är helt klart högt. Bara soundbaren går loss på 15 000 kronor.

Den som letar efter en mindre soundbar, kanske någonting att placera under tv:n i sovrummet, kan med fördel spana in JBL Bar 5.0 Multibeam. Det här är en förhållandevis kompakt soundbar, som dessutom inte är särskilt djup, vilket gör att den lätt får plats framför tv:n.

Har man storvulna ambitioner kring ljud, anslutningar och formatstöd så får man däremot leta vidare. Det här är primärt ett utmärkt komplement till mindre tv-apparater.

Ingen subwoofer

JBL Bar 5.0 Multibeam levereras utan någon tillhörande subwoofer. Det innebär att elementen i själva ”limpan” får stå för bastrycket, vilket naturligtvis är en nackdel. Men vi blir ändå förvånade över hur pass mycket bas den här pjäsen levererar. Jämför man med andra produkter i samma pris- och storleksklass ligger JBL snäppet före samtliga på det området.

Ljudet är överlag fint, med god definition både i diskanten och mellanregistret. Som så många andra soundbars så har den lite problem med ”mumlande” konversationer, men det får man ta i den här prisklassen.

Det här är inte en produkt du köper för att du vill ha en prima surroundlösning i en och samma enhet. Det här är snarare ett komplement till den mindre tv:n, och som sådant är JBL Bar 5.0 Multibeam faktiskt både en prisvärd och bra produkt.

Soundbar 900 är en vidareutveckling av Soundbar 700. Det var ärligt talat inte mycket som var dåligt med Soundbar 700, men de få detaljer som irriterade har man fixat med den här produkten. Den är som en följd av den saken lite dyrare, men väl värd de extra pengarna.

En sak som blir uppenbar väldigt snabbt är hur tung den här ljudlimpan är. Framför allt jämfört med Soundbar 700. Den är även väldigt sober, och är till exempel klädd i glas på ovansidan. Den är inte så farligt djup, så den kan med fördel placeras på en tv-bänk, och där utgör den förutom ett tillskott till ljudet även ett snyggt inredningsinslag i hemmet.

Produkten har även utskärningar med ovala hål som släpper ut ljud från uppåtriktade element, något som inte bara innebär att ljudet blir fylligare, utan även bäddar för riktigt fina Dolby Atmos-effekter.

Den enda nackdelen med den tjusiga ovansidan är att den reflekterar ljus. Ska din soundbar stå nära ett fönster kan det här innebära problem med ljusreflexer som speglas i tv:n.

Väldigt fint ljud

Då det här är en Boseprodukt så förvånar det oss inte särskilt mycket att ljudet håller ypperlig klass. Bose har framför allt lyckats bra med det för kategorin så svåra mellanregistret, där mycket av konversationer ofta går förlorade. Här är det en klar och tydlig respons som balanserar alldeles utmärkt med bas och diskant.

Det finns gott om bas i bara ”limpan”, men om man vill kunna trycka på ordentligt med tung djupbas så kan man köpa till en subwoofer. Den är väldigt stor, men ser å andra sidan rätt snygg ut. Den är också förvånansvärt snärtig för sin storlek.

Plus på kontot även för stödet för AI-assistenter som Google Assistant och Alexa, och att det fins multirumsstöd som gör att man kan koppla samman Bose Soundbar 900 med andra multirumsprodukter från Bose.

Den kanske tydligaste utmanaren till Soundbar 900 är Sonos Arc. Vi tycker att Soundbar 900 vinner den fajten, med ett undantag. Mjukvaran är bättre på Sonos Arc.

Yamaha har lång erfarenhet av soundbars och det märks. Redan när man plockar upp MusicCast Bar 400 ur kartongen så formligen dryper den av byggkvalitet. Det varken knakar eller knäpper någonstans, och högtalaren känns gedigen och genomtänkt utformad och designad.
Det är en tämligen kompakt högtalare som inte utgör något direkt blickfång, vilket gör att den smälter in bra i de flesta rum. Ett par ganska diskreta LED-dioder på överdelen är allt som sticker ut.

Bakom gallret sitter två element på 4,6 centimeter i sällskap med två diskanthögtalare på 2,5 centimeter. Den tillhörande woofern har ett 6,5-tumselement och kopplar upp sig mot ”limpan” med automatik. Smidigt. Ja, kopplar upp sig gör MusicCast Bar 400 generellt sett väldigt bra. MusicCast innebär nämligen att högtalaren kan användas med andra multirumshögtalare från Yamaha. Utmärkt.

Bra ljud oavsett volym

Det finns tyvärr bara en HDMI-ingång (den andra porten är en utgång), något som känns lite väl snålt. Det saknas även stöd för både Dolby Atmos och DTS:X, vilket drar ned betyget en smula. Den som är ute efter en mer omslutande ljudupplevelse bör därmed leta vidare, om stöd för de här protokollen är viktiga.

Är man mest ute efter ett bra ljud, så har man däremot hittat helt rätt. MusicCast Bar 400 levererar ett näst intill fläckfritt mellanregister som gör att man hör konversationer tydligt, något som vi inte är bortskämda med i den här kategorin. Mellanregistret lirar fint med både diskant- och basåtergivningen. Och oavsett volym så upplever vi samma fina kvalitet. Det här är även en anläggning som verkligen går att få bra musikljud ur också.

Det är väl i princip formatstödet och den enda HDMI-ingången som utgör några egentliga brister. I övrigt är det här en trevlig bekantskap som vi lätt kan rekommendera.

Du får inte mindre än 13 högtalare bakom gallret på en Sennheiser Ambeo, vilket är riktigt avancerat. Men så ska den här lösningen också kunna erbjuda en ljudupplevelse som motsvarar 5.1.4-ljud. Här finns således stöd för Dolby Atmos, och för att fixa det har limpan utrustats med både uppåtriktade högtalare och en mikrofon som man kalibrerar ljudet efter rummet med.

Det här är en rätt stor pjäs, och det vill till att du har en riktigt djup tv-bänk om den ska rymmas framför tv:n. Det bästa är att väggmontera den. Att den är känslig för hur rummet är beskaffat, och hur man placerar den, är förstås inte svårt att räkna ut.

Vi testar högtalaren på en mängd ställen i rummet där vi gör om kalibreringen varje gång. Ljudet varierar också kraftigt från plats till plats, och det här är något man bör vara medveten om innan man köper en så avancerad soundbar.

Extremt fint ljud

Nu är det ju Sennheiser som ligger bakom den här högtalaren, och att den då låter helt fantastiskt kommer inte som någon direkt chock. Men vi blir ändå lite förvånade kring hur bra ljudlimpan låter utan subwoofer. Den levererar en riktigt pigg bas och ett detaljerat och mycket välseparerat ljud genom hela registret.

Filmer med avancerade effekter låter lika bra som en låt från Spotify eller en nyhetssändning från TV4. Här finns inget att anmärka på i ljudväg överhuvudtaget. Ja, det skulle väl i så fall vara om du vill ha riktig jordbävningsbas, men då finns ju en subwoofer att köpa till.

Det här är en soundbar som kräver sitt rum och sitt engagemang vid inställningen. Räds du inte den biten och har pengarna som krävs, så ser vi inga större anledningar att inte slå till.

Har du inte plats för en subwoofer – eller kanske tycker att de rätt och slätt är fula – så är det här ett riktigt intressant alternativ. Sony HT-X8500 har nämligen inbyggd subwoofer. Ja, nu är det ju en soundbar, med allt vad det innebär i form av begränsat utrymme, så det blir inte det där riktigt magnifika bastrycket. Men däremot bättre bas än vad många andra ljudlimpor presterar på egen hand.
Mellanregistret imponerar på oss med riktigt bra snärt och pigghet. Allt framträder tydligt, vilket gör att man hör konversationer utan att behöva dra upp volymen. Diskanten är fin och omsorgsfullt skuren på rätt ställen, vilket ger ett behagligt ljud, även på hög volym.

Ingen display

En lustig detalj med den här produkten är att den saknar display. Istället är man hänvisad till ett antal olika dioder som skvallrar om hur saker är inställda för tillfället. Det här kräver förstås att man läser manualen, annars blir man inte klok på upplägget.
Kontrollreglagen på själva ljudlimpan består till stor del av touchknappar, men volym, på/av och val av källa har man avsatt fysiska knappar för.

Det finns dessvärre bara en HDMI-ingång, men Sony ska ha en eloge för att man åtminstone valt HDMI 2.2, vilket känns framtidssäkert. Här finns även en HDMI-utgång med stöd för både ARC och eARC, vilket är bra.

Vill man åt ljud i den absolut högsta klassen så får man leta vidare, men om man kan leva med bara en HDMI-ingång och verkligen inte vill ha en subwoofer i vardagsrummet, ja då är det här det bästa alternativet just nu.

Soundbar 900 gör allt rätt som den här produkten gör fel. Det är värt att komma ihåg, för prisskillnaden är inte direkt enorm, och även om båda är bra produkter så är Soundbar 900 klart bättre.

Ljudet är kort sagt jättebra. Diskanten glittrar medan mellanregistret går från klarhet till klarhet när det handlar om detaljer och separation, och det är till och med rätt ordentligt tryck och schvung i basen även utan tillkopplad subwoofer.

Även surroundambitionerna är rätt lyckade, och det går att titta på både actionspäckade Hollywoodfilmer och ett fiskeprogram från Dalarna utan att man stör sig på någonting.

Så vad är problemet?

Ja, till att börja med så saknas det stöd för DTS:X och Dolby Atmos, vilket lär avskräcka många potentiella köpare. Soundbar 700 har dessutom bara en enda HDMI-ingång, vilket känns väldigt snålt tilltaget.

Vi är inga stora fan av fjärrkontrollen heller, då den är alldeles för stor.

Slutligen har den ett tillkortakommande som den faktiskt delar med storebror, och det är den glansiga ovansidan som reflekterar ljus. Det behöver förstås inte vara något problem, men ska högtalaren placeras på ett ställe där solen ligger på så kan det större tv-tittandet enormt mycket.

Ska du köpa en Bose så tycker vi du ska köpa den bättre Soundbar 900. Men är du riktigt snål, så kan du ju förstås välja den här produkten istället. Men då vill det till att du verkligen inte bryr dig om Dolby Atmos och DTS:X.

Sony HTG700 är en klassisk paketlösning med en strax under metern bred soundbar och en tillhörande subbas. Det är ett system som ska kunna simulera känslan av en riktig surroundanläggning, då den har stöd för Dolby Atmos. Det här fungerar på så vis att man använder sig av mjukvara och riktade signaler, som gör att upplevelsen blir omslutande. Den biten fungerar hyfsat bra, vill vi påstå. Sony HTG700 hänger med fint även vid snabba actionscener med avancerade ljudeffekter.

Ljudet är överlag riktigt bra, och det går även fint att lyssna på musik i den här högtalaren. Frekvensåtergivningen är väldigt balanserad och både bas och diskant är väldefinierade. Mellanregistret har däremot en tendens att bli lite skränigt.

Ful subwoofer

Soundbarenheten har en riktigt tjusig och sober design, med en finmaskig meshfront och en blandning av svart och gråskalor. De rundade hörnen bidrar ytterligare till ett ”dyrt” utseende. Man kan dock inte säga samma sak om subwoofern, som är rätt och slätt ful. Kan du inte gömma undan den på något snyggt sätt så har du ett inredingsproblem.

Det här är en kompetent soundbarlösning som levererar bra surroundljud och fint stereoljud, utan att glänsa i den absoluta toppen. Men det är också en hyfsat dyr lösning, och med det sagt så kokar det hela ned till din personliga smak. Vi tycker det finns bättre lösningar i prisklassen (även om de inte är många), men gillar du Sony och uppskattar designen så kan det här ändå vara ett bra alternativ.

Det finns ett gammalt talesätt som lyder ungefär ”om det är tungt är det dyrt”. Det stämmer väldigt väl in på Samsungs Q910A, en riktigt tung soundbar som kommer med en ännu tyngre subwoofer i sällskap.

Själva ”limpan” är ganska bred och fungerar därför bäst med lite större tv-apparater (åtminstone rent estetiskt). Designmässigt ser den i princip ut som vilken soundbar som helst, men om man smyger lite närmare ser man tydligt att det inte är någon enkel plastprodukt.
Den kan upplevas som lite skrymmande, och man bör kontrollera att det finns plats för den framför tv:n, om man hade tänkt ha den på tv-bänken.

Grym surroundeffekt

Bakom gallret sitter inte mindre än 16 högtalarelement, något som krävs om man ska kunna simulera 7.1.2-ljud. Det lyckas man också väldigt bra med, vilket kan bero på Samsungs proprietära Waveguideteknologi. Det här är nästan som att ha en fullfjädrad hemmabioanläggning, för ljudet kommer från lite överallt, och det dessutom med precision. Imponerande.

Det finns även en smart finess kallad ”Active Voice Amplifier”, som gör att konversationsljud hörs bra. Det här är något som betyder en hel del när det gäller soundbars, då just prat har en tendens att sjunka bak i ljudmixen. Det slipper man här.

Det här är en rätt dyr lösning, och mot bakgrund av det hade vi gärna sett lite bättre definition i basåtergivningen, både med och utan subwoofer. I övrigt låter det extremt bra. Men det kan inte bli full pott.

Kinesiska TCL lanserar med sin soundbarlösning TS-9030 Raydanz ett minst sagt udda koncept när det handlar om att fejka surroundljud. Här använder man sig nämligen helt och hållet av fysiska lösningar, snarare än mjukvara, för att åstadkomma effekten. Fungerar det? Ja, sjukt nog gör det ju det.

Ljudlimpan har en utformning som gör att ljudet kanaliseras ut mot lyssnaren i en rad olika vinklar, något som blir tydligt när man tittar på den framifrån. Den här produkten ser ut som en vanlig soundbar i mitten, men har öppningar på sidorna.

Effekten är inte så bra att den här lösningen kan ersätta ett riktigt surroundsystem, men faktum är att Raydanz lyckas långt mycket bättre än många mjukvarubaserade system. Givet att systemet är helt fysiskt, så behöver man inte heller oroas sig för att det inte ska hänga med i svängarna när det blir intensivt med svårbearbetade scener. Riktigt kul.

Inte det mest kraftfulla ljudet

Hur bra är ljudet, då? Mja. Det låter bra, men absolut inte fantastiskt. Som så många andra produkter i det här segmentet så brottas Raydanz framför allt med ett lite vagt mellanregister, något som gör att konversationer försvinner och blir ”mumlande” till sin karaktär, med påföljden att man kompenserar genom att dra upp volymen. Vi tycker inte heller att mellanregistret är särskilt snyggt, utan lite stökigt.

Diskanten hanterar högtalaren däremot utmärkt, och basåtergivningen blir riktigt fin med subwoofern inkopplad (utan blir den för klen).

Här finns även stöd för Google Home, AirPlay 2 och Chromecast, vilket är mycket bra. På formatsidan är det ganska gott ställt, även om vi saknar DTS-stöd.

Det här är en kul och riktigt bra lösning, även om den inte osar premium. TCL har fortfarande en bit kvar när det handlar om märkets status, och det kan – fånigt eller ej – få många att tveka. Det är dock en mycket prisvärd lösning med många finesser och funktioner.

Xiaomi innebär för de flesta ”mycket för pengarna”. Och så är fallet också med Soundbar 3.1. Och precis som Xiaomis produkter rent generellt så är det också en rätt hyfsad produkt, men inte någon kandidat till toppskiktet i det här testet.

Det låter rätt bra om Soundbar 3.1. Ljudet känns rappt och definierat, och konstigt vore det väl nästan annars, då det sitter hela sex element bakom gallret på den här limpan. 3 fullregisterhögtalare och 3 diskantskrikor. Till det kommer dessutom en subbas.

Det låter inte som när tåget kommer av basen, men den är däremot rätt spänstig och grumlar inte som många baslådor tenderar att göra. Hatten av för ljudet, speciellt i den här prisklassen.

Surround blir sådär

Du som redan har tjuvtittat på specifikationerna har säkert noterat att det saknas stöd för Dolby Atmos. Det innebär att det här inte är så mycket av en surroundhögtalare att tala om. Det handlar snarare om en enhet som förbättrar ljudet på din tv.

Som sådan är den enkel att installera, och den är även nätt och kompakt och därmed placeringsvänlig. Hur snygg den är kan man tvista om. Den är rätt diskret, men kommer man nära ser den lite plastig ut.

Vi saknar även eARC och stöd för bilduppdatering med lite högre frekvenser. Men ett hyfsat betyg blir det ändå, med tanke på priset.

Låt oss till att börja med utfärda ett varningens finger. Det finns en snarlik produkt i JBL:s modellprogram som heter JBL Bar 5.1, kort och gott. Det är inte samma produkt som den här. Skillnaden är att JBL Bar 5.1 Surround, precis som namnet gör gällande, är en lösning som erbjuder fejkat surroundljud. Den andra produkten har ”5.1” i namnet för att den bygger på trådlösa satellithögtalare.

Med det sagt så är det här en lösning som levererar ett rätt okej surroundljud, åtminstone sett till hur soundbars med surroundambitioner brukar låta.

Ljudkvalitén överlag är också okej, men inte mer. Vi tycker att basen imponerar, vilket sannolikt kan tillskrivas den höga effekten. Men den tenderar också att dränka mellanregistret ordentligt, och det går i sin tur ut över till exempel konversationer i filmer, som blir svåra att höra tydligt.

Att lyssna på musik går desto bättre, då den här lösningens ljudprofil är bättre anpassad för den typen av material.

Vi tycker att fjärrkontrollen är ganska intuitiv och sparsmakad, vilket vi sällan tycker om produkter i den här kategorin, så där blir det plus i kanten. Även kontrollreglagen på själva limpan är rejäla och enkla att förstå.

Det här är en snygg produkt med höga ambitioner som inte infrias på alla plan. Är du måttligt kräsen när det gäller film- och tv-ljud, och prioriterar att det låter bra när du spelar musik, ja då kan det här vara en rimlig kandidat att titta på. Men vi tycker det finns bättre alternativ i den här förhållandevis höga prisklassen.

Harman Kardons Citation-serie är ett helt knippe produkter som alla kan kopplas samman med hjälp av Google Home och skapa en multirumslösning. Och som du kanske redan räknat ut så innebär det också att det finns stöd för AI-assistenten Google Assistant.

Citation-serien har en distinkt design med ett mycket finmaskigt tygnät i ljusgrått som hölje, vilket ser exceptionellt sobert ut. Konceptet involverar även lysdioder i vitt som blinkar bakom det där höljet på ett riktigt futuristisk sätt. Du hajar. Det här är en ljudlimpa som ser väldigt bra ut.

Den är inte så fasligt djup heller, så med lite tur går det faktiskt att få plats med den framför tv:n, förutsatt att tv-bänken man använder inte är alltför snålt tilltagen. Den går även att montera på väggen, och då blir den extremt diskret.

Korrekt ljud inte alltid bäst

Det sitter inte mindre än nio högtalare bakom höljet på Citation Bar, och det borgar förstås för ett riktigt fint ljud. Vi är dock inte helt övertygade. Det är förvisso bra att mellanregistret är extremt framträdande, för det innebär att prat hörs bättre än på många konkurrerande produkter, men det kan också uppfattas som lite påträngande. Citation Bar levererar en rak och ärlig ljudåtergivning, vilket inte nödvändigtvis ska översättas med bra.

Basen finns där, men är inte särskilt kraftfull. Dessutom tycker vi att diskanten är en smula för hårt skuren. Det säger sig självt att det här är en soundbar som passar perfekt för tv-tittande. Även film går förstås fint, så länge det inte handlar om alltför bombastiska ljudeffekter, för då tycker vi faktiskt inte att Citation Bar levererar i förhållande till priset.

Gott om ingångar (3 x HDMI, bara en sådan sak) och ett brett formatstöd ger plus på kontot, och dessutom tycker vi att både kontrollreglagen på själva enheten och fjärrkontrollen är både bra utformade och intuitiva att använda.

Det här är en riktigt bra soundbar med ett väldigt ”korrekt” ljud, men sett till priset så finns bättre alternativ där ute. Kör du hårt med Citationkonceptet i övrigt, kan det här däremot vara en trevlig pusselbit.

Är du ute efter en premiumprodukt som kan liva upp tunga actionfilmer med feta surroundeffekter kan du sluta läsa. Är du däremot ute efter en högtalare som kan pigga upp ljudet från sovrums-tv:n ett snäpp, ja då är det här en trevlig liten lösning.

JBL Bar 2.0 kommer utan subwoofer, och är förvånansvärt kompakt och lätt. Den får utan problem plats framför tv:n och har ett diskret och sobert utseende som gör att den smälter in bra i vilken miljö som helst.

Förvånansvärt fint ljud

Förväntningarna är väl inte direkt på topp när vi testkör den är produkten, men vi blir faktiskt glatt överraskade. Det är framför allt basen som är betydligt mer vital och detaljerad än vi hade väntat oss. Ljudet överlag är ganska fylligt och detaljerat, förutsatt att man inte försöker dra på med allt för mycket volym. Då blir det plötsligt skränigt och stökigt.

Av den anledningen är det här inte heller någon produkt som är speciellt väl lämpad för att njuta av musik. Det här är primärt en soundbar du använder med sovrums-tv:n, och som sådan är den utmärkt.

Maken till enkel produkt att komma igång med har vi nog aldrig sett. Panasonic SC-HTB488 skulle rent potentiellt kunna levereras utan manual, för den är så pass intuitiv. Både knapparna och lysdioderna på själva limpan är extremt pedagogiska och tydliga, och även fjärrkontrollen är perfekt avvägd när det handlar om antal knappar och storlek.

Det här är en lösning som inbegriper en separat subwoofer, och den parar sig själv med ljudlimpan i samma ögonblick som man anslutit den till eluttaget. Smidigt.

Klent ljud

Den där subwoofern är för övrigt helt nödvändig för att ljudet ska få någon som helst karaktär. För utan den låter den här ljudlimpan ärligt talat ungefär som en platt-tv. Den saknar kraft, och vi tycker att registren inte riktigt lirar med varandra. Det blir grötigt i mitten och de lägre delarna av diskanten.

I toppen av diskanten tycker vi att det skränar en del också, och du får pyssla en stund med inställningarna innan du hittar ett ljud som går att leva med.

Det här är ingen lösning för den som är ute efter ett mäktigt surroundljud eller en bombastisk musikupplevelse, utan en produkt som tar ljudet från din tv ett steg ytterligare. Med subwoofern så lyckas det uppdraget, men inte mycket mer.

Sonos Playbar är inte en lösning för den som vill ha hemmabioljud till tv:n. Det här är mer en produkt vars syfte är att vara ett alternativ till tv-apparatens inbyggda (läs: nästan alltid dåliga) ljud. Här finns inga ambitioner om att simulera surround eller så, utan det handlar om en rätt enkel produkt med några år på nacken. Det saknas DTS-stöd och det finns ingen HDMI-ingång, till exempel.

Den som känner till Sonos vet att det låter bra om grejerna. Kanske inte hifi-nörd-bra, men väldigt bra för att vara gängse konsumentelektronik. Sonos Playbar är sannerligen inte något undantag. Den bjuder på ett ljud som är både piggt, välseparerat och detaljrikt, och det blir precis sådär fylligt som Sonoshögtalare generellt tenderar att låta. Vill man få till ett riktigt rejält bastryck bör man komplettera med en subwoofer, men basen är för den sakens skull inte klen.

En lagspelare

Den här högtalaren gör sig utan tvekan bäst som en del i en större multirumslösning med flera Sonosprodukter. På det området är Sonos fortfarande klart bäst i klassen.

Vill man använda den som fristående lösning gör man bäst i att köpa till några högtalare som agerar bakkanaler, och en subwoofer. Men då blir det plötsligt väldigt dyrt, och flera andra produkter kan faktiskt erbjuda bättre lösningar till lägre priser.

Är du tungt investerad i Sonosprodukter i övrigt? Då kan det här vara en lagspelare värd att värva. Annars bör du leta vidare.